Kvart i nio imorse checkade jag in på Högskolan för fotografi.
 
Förjävla bra eller för bra för att vara sant? Skillnaden är inte hårfin precis, ändå är det svårt att yttra ett avgörande. Jag har erfarit käftsmällen av att ta ut segern i förskott för många gånger för att se mina framsteg som självförverkligande. Jag har också fått lära mig den hårda vägen att livet inte serverar identitetsutveckling på ett silverfat. Därför är lyckan ångestframkallande för mig. Men jag kommer nog över det, så fort jag lär mig att inte överanalysera allt så förbannat mycket.